Vänskap

Jag börjar här. Nära hjärtat för de allra flesta, tveklöst berikande för alla. Alla behöver väl vänner? För vissa gäller det att hitta en själsfrände, andra vill vara mitt i en stor levande organism med människor – lite suddigt och utan för stora krav. Genom livet ser vi oftast på vänskap på olika sätt. Jag minns första dagen i skolan. Man fick sin plats, den fina klänningen var på, mamma och pappa stod längst bak med de andra föräldrarna. Nervöst och förväntansfullt sneglade vi på varandra. Det sociala spelet hade börjat utan att vi ens visste det. Åren som följer kantas av insikter både utav glädje och utav sorg, så tror jag det är för de allra flesta. Mer eller mindre. Att passa in, att samtidigt våga gå sin väg och hitta någon att dela sina upplevelser med. För mig är det kravlösa viktigt. Lika så att kunna gå min egen väg och att vara ensam även om gemenskap är det bästa jag vet.

Nu blev det dags igen. Första dagen i skolan. Denna gång hade jag favoritblusen på och var helt ensam.

– Jag är ganska nervös sa jag till sonen på väg till dagis, jag känner ju ingen där. Då sa han helt obekymrat, som barn oftast gör. – Det gör inget, du har ju ändå dina gamla vänner mamma. Enkelt. Mina steg blev lättare och sinnet öppnade sig.

K.

Leave a Reply

Your email address will not be published.